Bara jul igen

Julafton 2006.
Som vanligt får man julhälsningar från människor man knappt visste att man hade i telefonboken. Och som vanligt försöker man skicka tillbaka och får hela tiden beskedet att det inte går att skicka meddelandet, att man ska försöka senare. Har lyckats få iväg t v å mess sen kl 10.
Så ett speciellt God Jul till er som inte fick svar på God Julet. Jag försökte svara men tröttnade på att få prova-senare-svaret.
Tack för era julhälsningar. Jag önskar er allt gott och bra tillbaka!
Många mess kom från Tremblaty i Tjeckien. Det var härligt. Livet på landet. Där man tror att det ser annorlunda ut bara för att det är en liten by med några hundra invånare.
Det är det inte. Det pågår lika mycket drama, nervositet, spänningar, kärleksblickar, gräl, puttrande grytor och bubblande oförrätter, förväntan, maniska barn helt bortkopplade från verkligheten i väntan på Jesusbarnet som trollar fram alla klapparna efter en avledningsmanöver från en förälder, matfrossa; fast det går mest ut på att göra fisksoppa och steka karpfiléer, tjeckerna slipper julbord som täpper igen artärerna, tjeckerna täpper igen dem med tjeckisk potatissallad vars fundament är nån slags majonnäs som man har diarré av fram till nyår.
Vi övergav den tjeckiska potatissalladen för några år sen. Det var bara mamma som åt av den. De andra tog en artig klick på tallriken och samma artiga klick försvann ned i soppåsen tillsammans med fiskbenen. Karpen övergav vi också för ingen pallade att leka plockepinn i varje tugga man tog. Karpen är en av de matfiskar som har flest ben.
Ok, filéerna funkar, men det är knappt. Man vet att man när som helst kan få en sylvass nål i gomseglet och äter mer med tunga än med tänderna.
Redan då vi var barn fick vi välja rödtunga i stället för karp och potatismos i stället för majonnäsen och den kokta potatisen samt med tärningar av morot och ärtor. Just nu kommer jag inte på något mer vid sidan av just denna potatissallad som jag tar min mun lika motvilligt. Jo, några saker till; dillkött, brysselkål, vilken kräm som helst, gubbröra...ris a la Malta.
Vad i helvete är ris a la Malta.
- Nu har jag ätit julbord i 4 timmar och vill avsluta med vit geggamojja. Man måste kunna förbjuda viss mat.
Karpen har en grandios fördel. Mamma gör en soppa på den som vi bara äter där och då, alltså här och nu, om några timmar.
Den är extremt god. Den smakar jul, den är julmat mer än alla julbord sammanslagna. Med stekta knapriga brödkrutonger som man lägger i sekunderna innan man sätter ned skeden.
Morsans käk kommer aldrig vara bättre än den soppan, grynig, tjock och karpig. Den soppan är ett mästerverk och höjer sig skyhögt över allt annat som kommer från morsans spis. Juldagsankan är hack i häl på karpsoppan. Julankan som gör att man är mätt till nyårsafton. Knödel, surkål och ett par deciliter flytande ankfett.
Bara för att kunna kontra ditt julbord. Föreställ dig att äta upp en hel rundrökt ål. Då vet du att man bönar och ber efter att få bli skjuten.
Efter karpsoppan blir det nog julklappar. Vincent och Leons kusin Pavlina ska få mig som tomte och det kan sluta i skratt eller skrik. Jag har ingen aning.
Huvudrätten blir en asiatisk lax med ingefära, sesamfrön, vitlök, lime. Steker upp vitkål, morot, långa gröna bönor, kinesisk svamp, och pak choy sallad i hoisinsås. Basmatiris till. Det är jul det med. Faktum är att vad man än äter på julafton så blir det julmat.

Jag stod på Tranan igår kväll, på den årliga julfesten och försökte föreställa mig hur det såg ut i Ladas ölstuga i samma ögonblick. Hur inrökt det var där. Om Lada hade smyckat sin hospoda på något sätt. Eler hade tomtemössa.
På sätt och vis skulle det vara roligt att fira jul där. I Tremblaty. Elda igång den gamla stugan, ha en gran på gården, duka upp mat. Maten skulle ju i och för sig vara ett problem. Hur skulle man värma den. Man skulle ju kunna värma den i en medhavd micro. Eller laga en stor fisk i tryckkokaren. Tryckkokaren är en bra uppfinning, funkar i princip som en ugn.
Jul som förr i tiden. Dvs utan TV, utan telefoner, utan spolande toalett, med ett par sprakande ved- och kolkaminer. Just det toaletten. Den är inte kul när det är kallt. Det blir rått om stjärten och utan rinnande vatten blir det tufft. Man skulle behöva ha stora långpannor och kastruller fulla med vatten på spisen för att kunna tvätta sig. Resten av kvällen skulle man spela spel, dricka vin och prata om gamla julminnen.
Det är ingen snö i Prag heller. Sällan det är vita jular i Prag. Mer sällan än i Stockholm. Vita jular I Stockholm är dock en myt.
Växthuseffekten har i gröna jular-hänseende i såna fall varit aktiv hela 1900-talet.
Det var inte som förr i tiden på Tranan, eller rättare sagt, idag räcker det med ett par tre timmar där för att sen tacka för sig och ta midnattståget hem innan det börjar urarta. Förr vaknade jag bakis som en passiv panda på julafton och det kändes inte så fräscht.
Så efter ett par trevliga timmar igår med samtal om varför sekunder och millimetrar är så viktiga just på julafton tog jag Den blå 4 pumpan vid midnatt till Hornstull, tåget till Kransen, skrev en halvtimme och tuppade av.
Bara genom att få vädra alla kugghjul som klickar oregelbundet inombords gör att dagen och den kommande kvällen känns betydligt mindre dramatisk än det bara gjorde för ett dygn sen.
Både Vincent och Leon är förkylda. Ur Vincent väller snoret fram som ur en trädgårdsslang.
Min förkylning är på gång. Ska dra på rejält med pepparfrukter på en av laxbitarna. Jag har lyckats vägra bli sjuk förr.
Måste get going. Duscha, göra mig fin och andas lugnt. En dryg timme till Kalle. Av någon märklig anledning är inte Vincent och Leon galna i Kalle; lets face it, Kalle är inte svinkul. Långben är kul, men det är för att han har rökt så mycket och inte riktigt hänger med.
Jag har fortfarande inte kommit på varför jag alltid blir gråtfärdig när mössen fixar Askungens klänning.

Julafton är bara en annan kväll, men den är inte så bara, bara Julafton.
Hoppas att den är bra för din del, även om den inte blir exakt som ditt tempo önskade. Det blir de aldrig. För någon.
Men även det är bra på nåt sätt.
God Jul!