Min bilder
Namn:
Plats: Stockholm, Sweden

Född i Prag, uppvuxen i Stockholm. Pappa till Vincent, 15 och Leon, 12

tisdag, januari 17, 2006

Katie inför OS


Hej o god fortsättning. Det får man säga så länge man vill. Definitivt så länge julgranarna fortfarande lyser på stan i alla fall.
Detta oberäknerliga liv.
Ibland bara rasar lattjo händelser över en. Man kan faktiskt springa i dem med bara lite ansträngning. Lämna sitt hem och gå åt ett annat håll. Hinna ikapp även överraskningarna just på grund av det.
Jag har dessutom otippat hittat en ny boxboll, en ny artist att avreagera mig på.
Innan jul blev jag rekommenderad, både direkt och i tidningar att Katie Melua var the shit, fy fan, vad det var bra, och mingelvänligt och mysigt, och själfullt...jag gillade speciellt den sista beskrivningen.
Tankade direkt ned ettpar-tre låtar. Jag tillhör den typen av man som gärna lyssnar på musik typ Jill Scott, Sara and Tegan, Merrick, Carla Bruni, Liz Phair och glöm inte Vannesa Daou . I den mån du kan få tag på den. Plattan heter Zipless och texterna skrivna av Erica Jong. Varsågod. Musik.
Men vad i helvete är Katie Melua för något.
- Hej, jag har inget och säga och säger det utan känsla till ett arrangemang som är som en perfekt klippt utställningspudel.
En anal lax ligger och trimmar pudelns bollar med högtryckstrimmer så att inte ett hårstår ligger fel, eller sticker ut, och bara måste brista ut i ett oooh! när det blir sådär kliniskt befriat från något som skulle kunna uppfattas som personlighet.

Finns en skitbra grej med Katie Melua. När jag kännt mig oattraktiv och ointressant, inte mer värd än de gamla gästtofflorna längst ned i Billyhyllan, sätter jag på en låt signerade Katie Melua (eller hennes robotskötare). Inom kort mår jag bättre igen. Faktiskt redan efter första versen. Resten av låten börjar jag långsamt njuta av jag att vara jag och inte Katie Melua.
Samtidigt som jag blir förvirrad att några av er lyssnar på Katie och bara njuter av henne samtidigt som ni dekorerar era hem med de nya fynden ni gjort under ROOMs årliga vinterrea.
Snälla, gör mig en tjänst, tanka ned Lilac Wine, "tolkad" av Katie Melua. Och sen lyssnar du på samma låt med antingen Jeff Buckley eller ännu bättre Nina Simone, och sen behöver du aldrig mer höra av dig, är du gullig.
Skruva upp och njut av hur väl Katies röst fyller dig med tankar om att "hjah, jag känner igen mig..hon sjunger precis om mina känslor".
Tack för att jag slipper delta i dem. Om du inte vill göra Katie illa efter att ha hört Jeff eller Nina så byt ut din shrink för det usla jobb han gör.
När du överdoserat henne, tänt vanliga lampor igen, kommit fram till att du trots allt innehåller lite mer än kan du börja höra av dig igen.
Blev inte du också på rätt bra humör av att Laleh knep Rockbjörnen framför näsan på Robyn. Inget ont om Robyns musik, dessutom hennes egen, men det är nåt annat som gör att men är så jävla fedup. Kanske har hon förlorat lite av den naiva humor som ändå var lite sådär Ludmilsk. Det är nåt med Robyns brillor, hennes Draculamake, hennes övertygelse om hur man agerar då man anses ha blivit vuxen....frånvaro av humor helt enkelt.
Nej, jag är inte fientlig mot "starka kvinnor som går sin egen väg"..gäsp...men hennes ältande om att hon äntligen blivit sin egen och gör vad hon vill... spalt upp och spalt ned.
Grattis, Robyn, byt låt nu. Du börjar låta som då Peter Jöback, sisten i Sverige, kom ut garderoben, nej vänta Lennart är ju fortfarande kvar där. Och speciellt nu när han inte fick komma i sin nykemade peruk på Birgit Nilssons begravning.
Peter Jöback sa ordet landat, alltså att han landat i beslutet att komma ut som lax, så många gånger att han gjorde ett hål i marken vars djup mättes till 139 cm. Man såg bara Peters näsa och uppåt när han hade landat klart.

En stund för Birgit som hade en underbar humor trots att hon definitivt gick sina jävligt egna vägar.

Ludmila, ja.
Vart fan tog h o n vägen.
Att se Anja på Idrottsgalan kliva upp i sin kexchokladsponsrade klänning , för aftonen målad i svart, fick mig att faktiskt undra varför ingen opponerat sig, nånsin, mot att Anjas favoritsnack innehåller 8 bitar socker, i dessa tider då man jagar fling- och youghurttillverkare med blåslampa eftersom våra barn - korrektion; era barn - bara blir fetare och fetare och fetare och fetare. Jag började sakna Ludmila.
Hon hetsåt nötcreme och nutella, grillade bananer med jordnötssmör, bacon och drottningsylt nonstop i ett halvår för att börja åka tokpulka för Sverige. För att bli älskad igen.
- Tjoohooo, Här kommer jag jaaag, jag är tokig. Swiiiiiiisch.
Nu börjar OS snart. Jag har inte sett PulkaLudde på några förhandslistor över förmodade medaljer.
Räckte det inte att Ludmila fixade sin gaddar och opererade stämbanden för att få vara blågul all over och till lags.
Var fanns Ludmila när de hyllade 56orna under Idrottsgalan. Skitsamma att Ludmila inte är född -56; hon tog i alla fall en guldmedalj.
Dessutom vet man aldrig med ryska pass. Ludde kan vara 29, hon kan vara 59.
Nej, de hade grävt fram Linda Haglund från gud-vet var.
Borg-Stenmark-Wassberg...Linda Haglund. Vad hade hon mer gemensamt med giganterna som satt Sverige på sportkartan än att vara lika gammal.
Alla låtsas om som man glömt att Linda dopat sig när det visade sig att inte bara bristen på talang utan även åldern inte tillät henne att springa ikapp de som tävlade i toppen.
Ulrika Knape var stor men är ju född -55, det hade man väl haft överseende med i en stund då det till varje pris måste grävas fram en kvinnlig -56a.
De skulle ha grävt fram Maria Johansson. Hon är född -56 och är världsberömd för att ha hoppat omkring på kobbar med Båtsman och skojat med farbror Melker. Och ätit kexchoklad.

På tal om badhus så fick jag ett trevligt sms från allas vår vän Peter Siepen. Men han är inte alls allas vän, men han får de flesta att tro det. Det är därför han är älskvärd.
Han bad mig att dyka upp på en bastu i fredags. Den generöse Jugge skulle också hedra oss med sin närvaro. Visst, tänkte jag, som knappt kunde gå normalt efter att min nya squashtränare Jon, en juniorelit med samurajfrisyr och vadmuskler från hälsenan till nacken, skojat upp min mjälte i munnen dagen innan. Kunde vara skönt att simma några längder på det anrika Liljeholmsbadet nedanför Kvartersbion vid Hornstull. Lugna ned musklerna.
Peter hade som vanligt på sig svintajta badbyxor och sitt fastopererade headset vid örat. Han kramade försiktigt om mig eftersom hans kropp utan underhudsfett var blank som en säls.
- Här, ta ett hänglås och ett par badbrallor. Det är only boys här på fredagar. Simma några längder så ses vi bastun sen. Ja, det är Peter, säger Peter medan han dyker ned på golvet med ett sånt där hårt gummihjul som gör att ryggen går sönder på en vanlig människa medan hon samtidigt gör sin toalett.
Peter stånkar medan han pratar och tränat samtidigt. Jag glömmer aldrig då han flåsande svarade i telefonen för en massa år sen och undrade om han fick ringa upp. Inte långt från Peters flås hördes även ett kvinnligt flås. Udda. Men kul.
Jag byter om till färgglada badshorts och orkar inte ha komplex för att jag ser ut som en snattad vedsäck i jämförelse med en träningspundare som kvällens badvärd. Jag har i alla fall bättre kondis. Ok, lika bra kondis och förmodligen större kuk.

Ned i bassängen. Några gubbar står uppe på kanten och suger på varsin öl. En annan ligger i poolen och verkar trampa vatten. Ytterligare två simmar i maklig takt. Jag simmar fyra längder och tar en kort paus. Gubben som trampat vatten tittade på mig, tog in vatten i munnen och plutsprutade det åt mitt håll, lite lekfullt sådär, utan att le. Han upprepar proceduren. Det såg inte klokt ut.
Jag antar att han kollar om allt är klarrt. Nej, Benny, det är inte klarrt för fem öre, spruta ditt klorgurgel åt ett annat håll.
Jag simmar ytterligare fyra längder. Bassängen är för kort, det är inget kul. På väg till duschen och Peter och ett gäng av hans polare innan bastun tänker jag på att om jag hade varit en tjej på 25 hade jag kunnat skrika över hela badet och alla hade varit på min sida och gubben hade åkt ut. Men nu är jag en snubbe i 40årsåldern och det är liksom inte samma grej ur sextrakasseringssynvinkel.
Jag skrattade åt att jag ringer polisen och hur tyst det blir i luren då jag presenterat mitt ärende. Hur tagen på allvar jag blir.

Jugge är en av dem som hänger med till Indian Garden, den bästa indiern i stan som ligger på Heleneborgsgatan. Vi är sex pers och har skitkul och lika mysigt. Jugge är enorm. Han har en helt egen agenda. Servitören kommer fram och undrar vad vi vill dricka.
Jugge säger öl och undrar vad de har för märken.
- Märke?! säger servitören
- Merké?, svarar Jugge som om ölet heter det. Och såna prylar spottar Jugge ur sig med jämna mellanrum. Ibland är det askul, ibland sitter jag och tänker på att jag är intresserad av den Jugge som pallar vara sig själv utan att lira upp en Jugge folk omkring honom förväntar sig vara en tjock och konstig kille. När jag påtalar detta efteråt hemma hos Peter på kaffet och en mycket bizarr österrikisk efterrätt blir Jugge en helt annan person. Jugge helt enkelt. Han blir tagen på bar gärning med att vara sig själv. Härligt.
Peters hem förtjänar ett helt eget kapitel.
Jag har haft turen att få fira nyårsaftnar, födelsedagsfester, samt andra fester där. Det har varit mycket roliga och spännande tillställningar.
Märker att jag tappar fart. Förlåt. Jag är trött. Orkar inte ens komma med tips på hur du ska leva. Däremot på hur du ska sova. Lägg dig ned och sov. God natt. Här kommer John Blund. Han plutar med munnen, det kommer nåt ur den. Han ler inte. Han förvandlas till Katie Melua. Du faller i sömn. Dröm sött.

Biljetter till:
Katie Melua
Globens Annex, Stockholm 20/3 Riktigt gott om biljetter kvar. En s t o r musikalisk upplevelse för bara 325kr plus förköpsavgift, dvs om du köper biljetten f ö r e konserten betalar du ytterligare 25 kronor.

Brittiskgeorgiska Katie Melua slog igenom s t o r t för två år sedan med debutalbumet "Call Off the Search" som gick in på f ö r s t a plats på albumlistan i England.
Katie Melua är född i Georgien men uppvuxen på Nordirland. Trots att hon bara är 21 år g a m m a l är hon redan ett s t o r t namn. Hon sjunger pop med j a z z i n f l u e n s er och har under sin uppväxt lyssnat på allt från Queen, Eva Cassidy, Bob Dylan, Joni Mitchell, Ella Fitzgerald och Billie Holiday.
Herre Gud.
Tyvärr är hon inte i närheten att sjunga ikapp ens med en grovt berusad och falukorvströstätande Kicki. Men de flesta spår bär spår av en magnifik teknisk utrustning så man förleds att tro att det är en riktig människa som sjunger. Passa på att lyssna på Katies visdomar innan hon skapar ett eget sound/skivbolag/liv om fem år och gör egna låtar som hon hamnar på 74de plats med - på Georgientoppen.
Den 26 september släpptes Katie Meluas nya album Piece By Piece". Den passar utmärkt till en fin dunk rött runt 200 kronor samt doftljus med essens av lavendel och vanillamenthe. Garnera soffan med vänner och djupa samtal om hur fel det är med att vi människor inte älskar varandra utan bara krigar och gör djur illa.